tjoho tjoho

Precis hemkommen från poolen och en milkshake. Idag och igår har varit varmast på länge; 36 grader! Allt bara klibbar och man orkar inte göra någonting. Jag som trodde det började bli höst här..

Denna vecka har mest varit plugg. För veckan som kommer är världens bästa lov, så då är det helt okej med lite prov först. Tror att de gick helt okej, det var faktiskt bra att gå igenom allt och se att man ändå lärt sig något här, även om det inte är lika mycket som hemma. Om världens bästa lov: på lördag morgon åker jag och 30 andra med bussen tvärs genom landet för att se allt som är värt att se i norra Botswana. Det är skolan som anordnar detta, och det är rätt väldigt dyrt och omständigt att resa här så detta blir nog kanon även om det är roligare att upptäcka själv/mindre grupp. Sista dagen ska vi till Victoriafallen!! Så nästa söndag kommer förhoppningsvis en lång och spännande reseberättelse.

I torsdags var jag på ett möte med Wildlife Conservation Society of University of Botswana, då råkade jag lova att jag skulle följa med på en workshop över helgen. Så det är vad jag gjort fread-söndag. Det vara bara 40 min härifrån, men innan vi kom iväg så fick vi vänta vid bussen mellan 2 och 5:30 av okänd anledning.. Vi sov i en liten byskola och lagade all mat över elden. Så nu har jag gjort äggröra över eld till 40 pers! Och så såg jag en örn som flög säkert bara 20 meter över mitt huvud, kunde riktigt se ansiktet och allt på den. Lite läskig. Själva workshopen var kanske inte så mycket att hurra först. Det var mest en get-together för alla olika evironment associations i Botswana och sen hade det ett möte. Plus att allt var på setswana, så även om det var trevligt att träffa lite mer olika sorters människor än på UB (universitetet) så var det en prövning med. Har lärt mig många nya ord i alla fall, och fått många komplimanger om min setswana både av utisar och locals.

Idag har två av svenskarnas pojkvänner kommit på besök (lite avis blir man allt), så de ska med oss på resan. Nu ska vi alla äta middag ute, jag hoppas på indiskt! Lyckades plötsligt ladda upp ett par bilder (sen tog det stopp), så här kommer de från den där helgen för länge sen då jag ville ladda upp bilder...

student center

MIna klasskompisar Jessica and Eva

Där vi bor heter Las Vegas, och detta är mitten av alla hus, där man samlas helt enkelt.

Ingen fest utan massa grillat kött

Källor till förvirring, och lite allmän uppdatering:

Måste kopiera min väns fina bloggrubrik "Time Flies When you Move in Slow Motion". Det var bra och sant sagt. För jag har redan varit här en tredjedel av min tid! Kors i taket vad fort tiden går. Även på det mer vardagliga planet. Man tänker att man bara ska gå till kafeterian och köpa en phaphata (bröd) med ägg, och så vips har man varit borta i två timmar. Man möter några och stannar och pratar på vägen, sällskapar någon annan på ett ärende, får gå till en annan kafeteria för att de inte finns i den första idag o.s.v. Vist, kraven på vad man ska hinna med här är lägre än hemma, men eftersom allt är i slow motion blir det ändå inte att man har tid över.

Det är faktiskt lite förvirrande ibland att ha 5 kurser parallellt. Särskilt nu när jag har grupparbeten i alla och man ska försöka hitta tider då alla kan ses. En förvirring som hänger ihop med detta är att jag har såå svårt att komma ihåg ansikten! Ibland blir det riktigt pinsamt. För några dagar sedan skulle jag träffa min grupp på tre personer för första gången. Vist, vi går i samma lilla klass där det vara är typ fem tjejer totalt, men jag har aldrig riktigt pratat med dem.. Så har vi bestämt att vi ska ses, jag börjar gå, en tjej säger hej och frågar vart jag är påväg. Jag säger hej som att jag vet vem det är och säger att jag ska möta min grupp. Då frågar hon om jag inte vet vem hon är, och självklart är det henne jag ska träffa! Ingen bra början på arbetet.. Men det händer ju flera gånger varje dag att folk jag faktiskt inte alls känner hälsar och undrar hur läget är... Och sen allt som oftast så bytes ju tjejerna frisyr, då är det kört! De kan ha kort hår ena dagen och sen långa flätor dagen efter..Lite positivt är i alla fall att jag i alla fall känner igen fler och fler och namnen är lättare att komma ihåg nu.

förvirring igen: På nätterna här är det sällan helt tyst, så sover lite ryckigt ofta. I förregår mitt i natten så uppfattade jag det som att någon knackade på dörren, jag gick och öppnade och tre personer som såg ut som "security" ursäktade att de väckt oss, och sa att de bara ville kolla läget. När jag vaknade kunde jag verkligen inte komma ihåg ifall detta hade hänt på riktigt eller om det var något jag drömt. Sen tog det ända tills i kväll innan jag träffade min rumskompis igen och äntligen kunde fråga!! Då fick jag veta att det hänt, och att de gör så ibland för att kolla att folk inte sover över (får inte ha nattgäster). Har aldrig varit med om denna känsla tidigare..

När jag postade förra inlägget kom jag på att jag aldrig skrev att jag fått en rumskompis! Men nu är vi två, och hon har det svåraste namnet jag stött på sedan jag kom hit. Men har det nedskrivet iaf =) Hon är snäll, men vi ses ganska sällan och när vi väl är i rummet är det alltid någon av oss som sover. Och så sover hon alltid med lampan tänd.. Och så har hon ett kort med henne och hennes förra rumskompis från Tyskland uppsat på väggen där de ser ut att vara så goda vänner, så känner lite press på att vara en fin rumskompis jag med haha.

I söndags var det dags att gå till Student Center och kika på fotboll igen. Det var inget mindre än finalen i AFCON (African Cup of Nations)! Jag var lite seg efter lördagen och skulle gå och lägga mig vid 9 var det tänkt, men inte gick det när det var så spännande! Både Zambia och Elfenbenskusten var så bra men ändå fick de aldrig riktigt till det. Inte ens på förlängningen. Men straffarna satte de fint den ena efter den andra, men tillslut efter typ 8 stycken misslyckades Elfenbenskusten och det stora jublet i salen lyfte taket. Kl 1 kunde jag äntligen gå och lägga mig, för att gå upp tidigt dagen efter och åka till barnbyn. Jag har berättat om min lärare i Event Management förut, han som alltid pratar om fotboll, och dagen efter matchen råkade jag blunda en millisekund på föreläsningen för att jag var så trött. Då frågade han om jag varit uppe och tittat på matchen till sent, och ja, det var ju sant. Sen fick vi också uppgiften till vårt grupparbete, som självklart även det handlar om AFCON.
I övrigt var det en lungt helg, skönt att bara vara hemma på campus. På lördagen hade vi vår första volleybollmatch, som inte var någon match alls eftersom motståndarna var helt kassa. Allt tog sin lilla tid ändå och jag han med att få till en snygg skär färg som gjorde att jag lyste upp kvällens fest lite extra. Då var jag och de som jag åkte till Sydafrika med på universitetets Wildlife Conservation Associations fest. Sedan mötte vi upp de andra utbytesstudenterna på Bull n Bush (vanligaste klubben) och hade en riktigt kul kväll.

Ja sen var det ju alla hjärtans dag i onsdags med.. Efter jag vet inte hur många "Do you have a valentine? who's your valentine? do you want to be my valentine?" så blev det tillslut en trevlig middag på indisk restaurang med de andra utisarna (eller Frank och hans 7 tjejer mer exakt). Vilken hype denna dag är här..
allt för nu!

Dumelang!

Nu har jag varit här en månad och några dagar, tankar på att tiden inte är evig börjar redan komma. Tror att lagom tills det är dax att åka hem kommer allt vara som bäst. Förutom vädret kanske, nu är det ju sommar här. Och regnperiod. Idag och igår har det riktigt ösregnat. När jag skulle gå över gatan i morse så kom en minibuss och verkligen dränkte mig, såg ut som jag precis duschat. Sen var det nog 10 cm högt vatten där jag skulle gå över,samt ösregnet från himlen då, så blev blöt från alla håll. När jag väl kom fram till min lektion var den visst inställd, precis som de andra två jag skulle haft idag. Detta resulterade bl.a. i en två timmars siesta, vilket mer än väl behövdes efter helgen.

Helgen var en liten utflykt med kanske 20 utbytesstudenter till "Arnes Horse Lodge" ca 40 min härifrån. Visseligen var det stora temat att chilla så mycket som möjligt, men blev inte många timmar sömn (party och sen vakna tidigt av solen i ett varmt tält). En timme red jag på en häst med, det var kul. Kul var också att alla andra svenskar var där, så lärde känna dem lite mer och igår när vi kom hem tittade vi på Melodifestivalen på SVT Play (har inte ens kommit på tanken att man kan titta på Play här innan!). Nog mitt svenskaste moment sen jag kom hit, näst efter när vi visade upp små grodorna kanske. En till svensk sak hände: Jag träffade svenskar i affären på vägen dit! Inte vilka svenskar som helst, utan två som jobbar på Exportrådet här! Precis där som jag vill ha praktik i vinter (Sverigesommar)! De vet de inte om, men ska försöka ta till vara på detta. Något helt annat som jag kom på nu med helgen är att det inte fanns någon el där vi var, kul att det verkligen inte var någon grej alls.

Förra veckan var nog den mest normala sen jag kom hit. Allt var som vanligt, och jag började inse att jag ju kommit hit mycket för att plugga också. Det var kul att ha en veckas riktiga lektioner och SÅ SMÅTT börja med lite grupparbeten. Men fortfarande slow motion. Min lärare sa t.o.m. häromdan att jag får berätta för alla hemma om hur man kan ha stressfria lektioner, detta precis när han började spåra ur och istället prata om var man skulle hitta sin livspartner. Universitetet är det som gäller, absolut inte någon som jobbar och helst inte inom kyrkan heller.

Nu har jag precis kommit hem från träningnen och middag. Förra veckan tog jag en liten paus två dagar, behövde återfå lite motivation, och idag var genast bättre! Istället gick jag på zumba förra veckan =) Bra med träningen varje kväll är också att man blir hungrig och verkligen uppskattar skolmaten!

Imorse var jag och Gwen på S.O.S Childrens Village för att hjälpa till. Vi var på dagiset och ska nog dit på onsdag igen. Vet inte riktigt vad jag har för uppfattning än...