Här kommer ett inlägg till mig själv, men vem som helst får ju förståss läsa det..
Jag kan nu säga hej/läget/hur mår du på 8 olika sätt. Det är väldigt viktigt att ta sig tid att säga hej och stanna några sekunder om man går förbi någon man känner. Jag känner nog fler personer att hejja på här än hemma i Kalmar! Ofta går jag 10 minuter tidigare än vad jag måste till skolan, så jag har tid för detta.
Liten ordlista:
Dumela
Wareng
Eita
O a sa
Skipane
O tsogile jang
O teng
Le kae
I måndags när jag gick till affären var det cirkus. Hur många apor som helst; mammor, bebisar ungdomar. De klängde, hoppade, åt, busade, bråkade, gjorde gymnastik, gosade och bara var otroligt söta. Ibland önskar man att en inbyggd kamera i ögonen (tur att vi människor har ganska bra minne och fantasi i alla fall). Eller kamera i mobilen åtminstone.
Just nu håller en resa till Mozambique på att planeras! Om en stund ska jag gå till ambasaden, och att boka tågbiljetter i Sydafrika är inte så enkelt. Och vi ska skippa skolan lite, så nu är det mycket att plugga. Särskilt omotiverad är jag om ämnet "Föreställ dig att du ska planera och organisera VM i fotboll 2010...". Vad man än skriver för den läraren får man tydligen 75%, han är för lat för att varken uppdatera uppgiften eller läsa det vi skriver.
De håller på och bygger en ny byggnad brevid där vi bor, och i tisdags råkade de visst ha sönder Internetsladden till hela vårt kvarter (Las Vegas). Så nu sitter vi alla i Business Block på kvällarna. Vissa går i taket över det, jag tycker det är rätt trevligt och jag gissade redan andra dagen att det inte skulle gå att lagas förens terminen var slut, vilket vi nu fått bekräftat.
I helgen var det mycket plugg, men lördagen var det grillning med Kab och hans vänner hos en fantastisk, gammal engelsk dam!
Igår fick studenterna här sitt studiebidrag. Dans, dans hela vägen hem från träningen och lååånga köer till cafeterian.
jaha, lite dagbok blev det här=)
onsdag 28 mars 2012
torsdag 22 mars 2012
'
Hej hej!
Här sitter jag och kliar mig på rumpan. Det kliar alltid på rumpan när man varit ute och campat. Försöker alltid att ha heltäckande kläder på kvällen, men ibland måste man ju dra ner byxorna, och då är de där snabba som attan och suger blod. Får hoppas att det inte är malariamyggor i alla fall, för det hade jag inte en tanke på när jag åkte från campus klockan 5 a.m. i fredags. ”Pattys on the pans” var helgens slogan och det innebär firande av St. Patricks Day på Magkadigkadi Salt Pans 9 timmar norr ut. Själva Salts Pans är som en stor, stor sjö (Någon sa att det var lika stort som Schweiz) som har torkat ut, för att jordens plattor ändrades så att floderna nu går bl.a. där Victoriafallen är istället. Helt kanon det där med naturen ibland ju, nu finns det ju två fantastiskt fina platser att titta på!
Vi var 8 tjejer som hyrde en mycket bra minivan som hette Noah, men väl vid the pans så kan man inte riktigt köra själv så vi åkte på en dagsutflykt. Jag kan ju förklara hur det såg ut, men hoppas att det går att ladda upp bilder istället. Fint var det, och det lika uppskattade var att vi fick träffa en surikatfamilj på vägen. De var inte lika rädda som de andra familjerna, och hur guiden lyckades hitta just ”vår familj” mitt i naturen har jag ingen aning om. Sjukt söta! Och så massor, massor med zebror. Annat vi gjorde i helgen var att bada i den stora poolen, äta god mat och fira St. Patricks Day. Och tälta såklart, jag räknade precis nu att jag sovit i tält drygt två veckor sammanlagt sedan jag kom hit, och jag har varit här i 11.
Det jobbigaste med helgen var bilåkandet. Inte att det tog så lång tid, men hur läskigt det var. Särskilt på söndagen, folk körde helt galet och ett par gånger blev jag riktigt rädd. Två olyckor såg vi på vägen med, samt fick punka när vi var tvungna att väja undan från en lastbil. Oj vad skönt det var att komma hem till tryggheten.
Nu börjar det bli höst i Bots, det är inte längre alltid över 30 grader, och när det blåser till lite fläktar det snarare än känns som att någon kastar hetta. Men jag kommer sakna sommaren, vill inte att det ska bli kallare än vad det är nu. Fast det går i alla fall mycket bättre att träna när man svettas av ansträngning snarare än värmechock. Något som jag gillar med skolan/livet här är att det ALLTID händer något. Som igår när jag skulle gå till affären (på campus) så var det kinesisk kväll i samlingshallen utanför och massa fina uppträdanden, så kom hem en timme senare.
Hmm..vad mer har hänt… Förra söndagen bjöd vi svenskar köttbullar, potatismos, lingonsylt, brunsås och äppelpaj. Efteråt ville jag så himla gärna se Melodifestivalen men mitt Internet är för dåligt =/ Skönt att vi skickar någon bättre i år än förra gången jag pluggade utomlands! (Martin Stenmark 2005….). Annars har jag mest pluggat och haft vardag.. Ett tag hade jag hur många grupparbeten som helst, men nu är det bara ett kvar. Ska bli skönt med lite individuella arbeten nu. Men tycker om mina klasskompisar mycket nu, kommer sakna dem!
Dags att sova. Imorgon måste jag gå upp tidigt så jag hinner till tvättstugan innan den öppnar. Annars riskerar man att få vänta en timme på en maskin. Som att det inte räcker med att titta på när tvätten är i maskinen…
Hej hej!
Här sitter jag och kliar mig på rumpan. Det kliar alltid på rumpan när man varit ute och campat. Försöker alltid att ha heltäckande kläder på kvällen, men ibland måste man ju dra ner byxorna, och då är de där snabba som attan och suger blod. Får hoppas att det inte är malariamyggor i alla fall, för det hade jag inte en tanke på när jag åkte från campus klockan 5 a.m. i fredags. ”Pattys on the pans” var helgens slogan och det innebär firande av St. Patricks Day på Magkadigkadi Salt Pans 9 timmar norr ut. Själva Salts Pans är som en stor, stor sjö (Någon sa att det var lika stort som Schweiz) som har torkat ut, för att jordens plattor ändrades så att floderna nu går bl.a. där Victoriafallen är istället. Helt kanon det där med naturen ibland ju, nu finns det ju två fantastiskt fina platser att titta på!
Vi var 8 tjejer som hyrde en mycket bra minivan som hette Noah, men väl vid the pans så kan man inte riktigt köra själv så vi åkte på en dagsutflykt. Jag kan ju förklara hur det såg ut, men hoppas att det går att ladda upp bilder istället. Fint var det, och det lika uppskattade var att vi fick träffa en surikatfamilj på vägen. De var inte lika rädda som de andra familjerna, och hur guiden lyckades hitta just ”vår familj” mitt i naturen har jag ingen aning om. Sjukt söta! Och så massor, massor med zebror. Annat vi gjorde i helgen var att bada i den stora poolen, äta god mat och fira St. Patricks Day. Och tälta såklart, jag räknade precis nu att jag sovit i tält drygt två veckor sammanlagt sedan jag kom hit, och jag har varit här i 11.
Det jobbigaste med helgen var bilåkandet. Inte att det tog så lång tid, men hur läskigt det var. Särskilt på söndagen, folk körde helt galet och ett par gånger blev jag riktigt rädd. Två olyckor såg vi på vägen med, samt fick punka när vi var tvungna att väja undan från en lastbil. Oj vad skönt det var att komma hem till tryggheten.
Nu börjar det bli höst i Bots, det är inte längre alltid över 30 grader, och när det blåser till lite fläktar det snarare än känns som att någon kastar hetta. Men jag kommer sakna sommaren, vill inte att det ska bli kallare än vad det är nu. Fast det går i alla fall mycket bättre att träna när man svettas av ansträngning snarare än värmechock. Något som jag gillar med skolan/livet här är att det ALLTID händer något. Som igår när jag skulle gå till affären (på campus) så var det kinesisk kväll i samlingshallen utanför och massa fina uppträdanden, så kom hem en timme senare.
Hmm..vad mer har hänt… Förra söndagen bjöd vi svenskar köttbullar, potatismos, lingonsylt, brunsås och äppelpaj. Efteråt ville jag så himla gärna se Melodifestivalen men mitt Internet är för dåligt =/ Skönt att vi skickar någon bättre i år än förra gången jag pluggade utomlands! (Martin Stenmark 2005….). Annars har jag mest pluggat och haft vardag.. Ett tag hade jag hur många grupparbeten som helst, men nu är det bara ett kvar. Ska bli skönt med lite individuella arbeten nu. Men tycker om mina klasskompisar mycket nu, kommer sakna dem!
Dags att sova. Imorgon måste jag gå upp tidigt så jag hinner till tvättstugan innan den öppnar. Annars riskerar man att få vänta en timme på en maskin. Som att det inte räcker med att titta på när tvätten är i maskinen…
tisdag 6 mars 2012
blir helt matt bara av att tänka på en blogguppdatering om denna vecka, för den har varit så fullspäckad av spännande aktiviteter så det inte går att skriva. För det har varit lov en vecka! Och det kallar veckan for short break... ja men kokm igen, hur lyxigt är det inte med en veckas lov mitt i terminen? superlångt ju..
Särskilt när man är utbytesstudent. Massa bilder finns redan på facebook, men ska berätta lite.
Så vi var 30 utbytesstudenter som åkte på en organiserad resa. Den började med att vi åkte en buss 10 timmar upp till Maun, där Okavanga (världens största inlandsdelta) börjar. Så var den dagen slut. Dagen efter åkte vi en slags kanot, en mokoro, i deltat och det var ju toppet tyckte jag. Särskilt när jag fick prova att "paddla" själv (är mer som en gondol ,att man har en påle till hjälp) och fortsatte hur länge som helst, så de andra trodde vi försvunnit. I mitten av denna upplevelse stannade vi på en ö och gick på Walking Safari. Tyvärr och som tur var såg vi inga farliga djur. Vi var i alla fall förberedda när vi gick igenom mantrat:
Lejon - stirra i ögonen
Leopard - Titta inte i ögonen
Elefant - Sick-sacka tills vi inte är i vindens riktning
Hål - titta inte ner i hål!
o.s.v....
Dagen efter åkte vi mot nationalparken Savuti och satte upp läger. Där var det safari full rulle och fina solnedgångar. De första elefanterna, flodhästarna, girafferna o.s.v. träffade vi här. Elephant napping, elephant snacking, elephant getting angry and using it's trunk, elephant with baby o.s.v. Det maffigaste var lejonen. Vi såg två hanar, men tyvärr fick vi lämna dem innan de han jaga impalan de hade i sikte för att man inte får köra runt när det är mörkt. Men senare när vi skulle sova så hördes deras hm..läte..som en "roaaar" fast från magen. Som de låter när de rör sig i alla fall, och mot oss var de på väg. Under flera timmar hördes de ibland nära, ibland längre bort och guiderna sa att de nog varit ca 100 meter ifrån oss under natten. Stor anledning till att tälta mitt i naturen istället för att bo på fin lodge.
Efter Savuti tog safaribilarna oss mot Kasane och Chobe National Park. Där finns över 200 000 elefanter, och vi såg minst 100 av dem på vår båtsafari på Chobe River. Och så massa flodhästar, krokodiler och fina fåglar. Vilken upplevelse! Sen när vi i skymningen körde genom "parken"/vildmarken mot där vi skulle slå läger var det helt galet med djur. Synd att klockan började bli för mycket så vi inte han stanna och titta. Mental picture får duga. Dagen efter var det mer safari och mer djur.. Verkligheten är så mycket bättre än bilderna, och bilderna är så mycket bättre än ord, så jag stannar här.
Sista dagen på resan var i alla fall Victoriafallen!!! Bara ett av världens sju naturliga underverks sådär en dag i mars.. Och ett nytt land, jag var i Zimbabwe! Sjukt häftigt var Victoriafallet. Så mycket vatten...Det var som ett ösregn på vissa ställen, verkade vara perfekta tiden att komma dit. Precis i närheten var det en marknad med, och jag köpte mina första Afrika-souvernirer (en hel del giraffer..). Bytte dem mot bl.a. mina solglasögon, schampoo, en hatt och så ett foto på mej och en försäljare. Och så lite pengar, men först pruta till halva priset. Oj så uppspelta alla var efter denna dag, särskilt de som hoppat bungy jump och andra tokigheter. På väg från gränser var vi dock riktigt nära på att krocka med en elefant! En upplevelse det med, men lite läskigt..
Dagen efter var en lång, lång 13 timmars bussresa. Men sitter man brevid någon som har ett liv taget ur en film så sover man bara en timme och resan var inte alls lika gräslig som jag trodde. Bara varm, hungrig och just det; lång.
jaha, nu är jag tillbaka på skolan igen. Känns som jag precis hade vant mig och accepterat att äta skolmaten, höra setswana, göra läxor m.m. men nu när jag varit borta måste jag vänja om mig igen. Och denna gången utan spänningen som fanns när jag först kom. Och jag har varit helt utmattad sen jag kom hem. Varit vaken max 4-5 timmar i stäck och sen power nap. Helt stört varmt är det här i Gabs med... Goda nyheter på hemmafronten är dock att min roomie köpt ett kylskåp och en mackgrill över lovet, så nu kan jag nog ha lite frukost hemma och nyss gjorde hon en varm macka till mig!
(sorry, herr Internet känner inte för att dela med sig av några bilder idag...)
Särskilt när man är utbytesstudent. Massa bilder finns redan på facebook, men ska berätta lite.
Så vi var 30 utbytesstudenter som åkte på en organiserad resa. Den började med att vi åkte en buss 10 timmar upp till Maun, där Okavanga (världens största inlandsdelta) börjar. Så var den dagen slut. Dagen efter åkte vi en slags kanot, en mokoro, i deltat och det var ju toppet tyckte jag. Särskilt när jag fick prova att "paddla" själv (är mer som en gondol ,att man har en påle till hjälp) och fortsatte hur länge som helst, så de andra trodde vi försvunnit. I mitten av denna upplevelse stannade vi på en ö och gick på Walking Safari. Tyvärr och som tur var såg vi inga farliga djur. Vi var i alla fall förberedda när vi gick igenom mantrat:
Lejon - stirra i ögonen
Leopard - Titta inte i ögonen
Elefant - Sick-sacka tills vi inte är i vindens riktning
Hål - titta inte ner i hål!
o.s.v....
Dagen efter åkte vi mot nationalparken Savuti och satte upp läger. Där var det safari full rulle och fina solnedgångar. De första elefanterna, flodhästarna, girafferna o.s.v. träffade vi här. Elephant napping, elephant snacking, elephant getting angry and using it's trunk, elephant with baby o.s.v. Det maffigaste var lejonen. Vi såg två hanar, men tyvärr fick vi lämna dem innan de han jaga impalan de hade i sikte för att man inte får köra runt när det är mörkt. Men senare när vi skulle sova så hördes deras hm..läte..som en "roaaar" fast från magen. Som de låter när de rör sig i alla fall, och mot oss var de på väg. Under flera timmar hördes de ibland nära, ibland längre bort och guiderna sa att de nog varit ca 100 meter ifrån oss under natten. Stor anledning till att tälta mitt i naturen istället för att bo på fin lodge.
Efter Savuti tog safaribilarna oss mot Kasane och Chobe National Park. Där finns över 200 000 elefanter, och vi såg minst 100 av dem på vår båtsafari på Chobe River. Och så massa flodhästar, krokodiler och fina fåglar. Vilken upplevelse! Sen när vi i skymningen körde genom "parken"/vildmarken mot där vi skulle slå läger var det helt galet med djur. Synd att klockan började bli för mycket så vi inte han stanna och titta. Mental picture får duga. Dagen efter var det mer safari och mer djur.. Verkligheten är så mycket bättre än bilderna, och bilderna är så mycket bättre än ord, så jag stannar här.
Sista dagen på resan var i alla fall Victoriafallen!!! Bara ett av världens sju naturliga underverks sådär en dag i mars.. Och ett nytt land, jag var i Zimbabwe! Sjukt häftigt var Victoriafallet. Så mycket vatten...Det var som ett ösregn på vissa ställen, verkade vara perfekta tiden att komma dit. Precis i närheten var det en marknad med, och jag köpte mina första Afrika-souvernirer (en hel del giraffer..). Bytte dem mot bl.a. mina solglasögon, schampoo, en hatt och så ett foto på mej och en försäljare. Och så lite pengar, men först pruta till halva priset. Oj så uppspelta alla var efter denna dag, särskilt de som hoppat bungy jump och andra tokigheter. På väg från gränser var vi dock riktigt nära på att krocka med en elefant! En upplevelse det med, men lite läskigt..
Dagen efter var en lång, lång 13 timmars bussresa. Men sitter man brevid någon som har ett liv taget ur en film så sover man bara en timme och resan var inte alls lika gräslig som jag trodde. Bara varm, hungrig och just det; lång.
jaha, nu är jag tillbaka på skolan igen. Känns som jag precis hade vant mig och accepterat att äta skolmaten, höra setswana, göra läxor m.m. men nu när jag varit borta måste jag vänja om mig igen. Och denna gången utan spänningen som fanns när jag först kom. Och jag har varit helt utmattad sen jag kom hem. Varit vaken max 4-5 timmar i stäck och sen power nap. Helt stört varmt är det här i Gabs med... Goda nyheter på hemmafronten är dock att min roomie köpt ett kylskåp och en mackgrill över lovet, så nu kan jag nog ha lite frukost hemma och nyss gjorde hon en varm macka till mig!
(sorry, herr Internet känner inte för att dela med sig av några bilder idag...)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)