Denna vecka har varit valdigt olik alla tidigare veckor som den har bloggen handlat om.

Jag har flyttat till Kapstaden om nagon missat det och dar har jag hunnit skratta, grata, dansa, tagit farval, varit med om harliga aterseenden, traffat nya vanner, druckit sydafrikanskt vin, akt buss i nastan 40 timmar, frusit, sett en vacker regnbage och fatt manga nya intryck.

Jag lamnade i Botswana forra torsdagen efter nagra sista mysiga dagar da nastan bara jag och Mia av utbytesstudenterna var kvar. Vi slappade mest, lag vid polen (var har min gyllenbruna farg tagit vagen??), var pa Rib-night, traffade alla en sista gang... Och juste, jag var pa begravning med!  Min klasskompis Gospels farfar hade dott och min andra klasskompis skulle ga dit, kompisar ska komma dit och stotta, sa da ville jag med folja med. Nar jag bestamde mig for det viste jag inte att vi skulle vara dar 5:30 a.m.. Det var i alla fall valdigt fint, typ 300 pers dar och tog manga timmar med prat och sang pa Setswana. Ah sa jag har hemlangtan till Botswana!

Runt dessa dagar akte alla hem och det blev avsked efter avsked och alla grat forutom jag typ. Nar det blev min tur att aka sa var det lite trakigt, men jag hade gatt och vantat sa lange! Nu var det dags for nasta aventyr: Kapstaden! Sa var man helt solo igen da. Men det ar ju det, jag aker ivag pa aventyr och vill klara mig sjalv. Men sen moter man alltid massa vanner, och det ar kanske det som ar det fina. Aldrig ar man helt ensam, och nar man ar ensam sa vill man ha vanner istallet for att vara solo, som man kanske forst trodde.

Under resan vara jag ganska helt solo i alla fall.. Forst buss i 7  timmar till Pretoria, dar tankte jag ta nattaget dagen dar pa (eller natt-och-dag-taget, det tar anda 26 timmar...) men nej, nej det var fullbokat! Tog ett snabbt beslut att jag ju lika garna kunde aka buss redan idag i sa fall, istallet for att vanta tills dagen efter. Sadar jattesugen pa att satta sig pa en 20 timmars bussresa.. Som visade sig bli mycket langre och bitvis mycket laskigare an jag hade anat.... Orkar inte ga in pa detaljer, men tips till alla som nan gang raker vara i samma situation (nan annan en terese kan jag inte komma pa...): Ak inte med SA Roadlink!!!

Sa fredag kvall kom jag fram till mitt boende. Manga trevliga manniskor, de flesta fran sydafrika, men en del aven fran Angola, Namibia m.m. Och det basta ar att jag fick ett enkelrum istallet for dubbel! Och egen dusch och toa har jag! Tyvarr ar vaggarna tunnare an papp sa det ar lite svart att somna bade med och utan oronproppar. Dagen efter var det dags for Kapstadens att riktigt valkomnan mig. Stor sol och jag motte Erin och Rene pa stationen (vanner fran UB som var pa rundresa). En timme efter satt plotsligt Terese brevid mig. En timme efter det var vi ca 15 pers som satt pa restaurang och at och sen hade en riktig utekvall med minst 4-5 stamplar pa armen och traningsvark i benen dagen efter. Sondagen blev sightseeing i stan med Terese och hennes van Jonathan.

Sen borjade vardagen, kansken den jag kom hit for. Praktik pa ett Destination Management Company (www.allaboutafrica.co.za/). Det ar en kvinna i 50-arsaldern och sen ar det jag. Och hennes kontor ar pa overvaningen i hennes hus, sa egentligen ar det vi, tva hundar och 3 faglar. An sa lange har det varit bra, jag har mest lagt in massa nya priser pa hotell och skrivit sma korta lockande texter om dem. Det tar ca en timme att aka dit, sa massa tid till reflektion pa taget...

Det har ju hunnit vara en till helg sen jag kom hit med, och eftersom Terese akte ivag pa langt aventyr igar sa akte jag ut till henne i Stellenbosh lordag-sondag. vi var pa en mysig marknad med massa goda smakprover, men sen regnade det sa det var mest bara fantastiskt trevligt att umgas med nagon som man kant i langre an nagra manader! Och sa massa god mat, Champions Leauge-finalen pa ett stalle dar stamningen var sa hog att jag trodde tragolvet skulle ga sonder och vi skulle ramla en vaning ner, chill med hennes tyska vanner och en tagupplevelse utover det vanliga nar halva vagnen sjunger jesus jesus och ljudnivan ar oronproppar pa.

Om nagon foresten skulle undra varfor det fattas lite prickar och ringar sa ar det sa att jag fick min dator lagad forra veckan! wehoo (tyvarr utan alla mina Botswanabilder och allt annat..). Men killen stallde visst in allt pa engelska, inklusive tangentbord. Aven min kamera ar trasig, sa inga bilder blir det heller!  Varken prickar eller bilder, sa trakigt..

Hur som helst.. Nu har jag varit har en vecka och det borjar kannas mer greppbart. I borjan var allt Alice i Underlandet... De konstiga manniskorna kom och pratade med\grimaserade at mig, alla husen ar i alla farger, konduktoren pa bussen var precis som den randiga katten och folk har lika brattom som den vita kaninen och jag gick alltid vilse som om hunden med sopborsten forfoljde mig. Ingen har i alla fall trott att jag ar en orm an!